Amanda målade en super fin bild på mjölner, jag frågade ju faktiskt om hon kunde måla en åt mig.
Sen gjorde jag en tröja av det, eller Aaa tryckte på en tröja.
Tyvärr strök jag på strykbrädan så det typ smälte rutor i trycket , sen när jag försökte fixat smeta jag bara ut det typ. Så jag ska skaffa en ny tröja o göra rätt från början och ha något platt under.
Trots detta blev den jätte fin. Ni ser dock på bilden vart det blev bränt eller för smält eller vad man kan kalla det.

Men om någon av er vill göra en egen tröja med eget tryck finns det speciellt papper till för detta, tror att man bör kunna kolla på olika pysselaffärer,det är alltid kul o ha något eget en tröja med ett eget tryck

Mjölner, min första ''ko'' jag skulle få behålla.

Mamma sa när vi köpte honom ''det blir inge kött på honom så du får behålla honom.'' Jag vet vad glad jag var då, jag skulle faktist få behålla honom, rida in honom eller köra! 

Han är född 9 november 2012. Ras: fjällko

När han kom var han ganska skygg, då var det bara att sätta sig hon honom och även butter som vi köpte vid samma tid. När han vart van vid mig börja jag med grimma och senare ut o gå. Första gången han var ute var det snö och jag skulle fotta till en sak i bilden, så jag knöt farst honom runt magen och höll ena handen i grimskafftet och andra i kameran, så sprang han rund mig på gärdet och jag fottade.  

Vid den tiden hade vi blivit mycket bra vänner och det har bara blivit bättre vännskap.

Jag har haft sadel på honom, nu använder jag repgrimma och har även tömkört honom. 

Vi har även testat att bada som han gilla väldigt mycket! Tyvär hade jag ite badkläder så vi kunde inte gå så han kunde simma.

Vi är ute och går en hel del. Vi har testat lite tricks, vi har tränat löst på gårdsplan och även testat att buga.

Jag har mutat honom med Jordgubbs häst godis. Han ÄLSKAR det.

Imorgon kommer moster hitoch då ska han få vagn efter sig för första gången! 

Ett litet collage hur mycket som har hänt under 2013, han har växt så mycket på ett år!

Min lilla tjur kalv född 17 oktober 2013. Han är en blandning mellan rödkulla och fjällko. 

Han är även halv bror till Mjölner. De har samma mamma, vi fick honom av bonden vi köpte mjölner av.

Han är extremt social och vill ha mycket uppmärksamhet!

Han är redan jätte duktig att gå i grimma och jag och en kompis testade att hoppa med honom igår han älska det! 

Att han får springa lös i stallet när jag mockar är nog en av höjdpnkterna på dagen efter som vi inte kan gå varje dag.

Hans framtid är det sammas som mjölners, stanna på gården, bli inkörd och inriden. 

När han inte får nog uppmärksamhet så ser han till att man ska ge honom det! Genom att kanske hoppa upp i kärran när man mockar.

Den 26 Mars 2013 fick vi en kalv,en belted galloway kalv, som fastnade under förlossningen, vi visste inte hur länge hon hade varit fast då de går på lösdrift och jag hade inte varit till de korna då efter som mjölner var i en box innomhus(i ladugården). När mamma skulle dra ut kalven så anföll kon henne. Vi fick ringa hjälp så de var 3 st som fick hjälpas åt att dra ut kalven, så hårt satt hon. Eftersom kon var helt slut och det var hennes första kalv så vart det inte rätt, så hon lämnde lilla roxanne (kalven) som skulle ha frösigt ihjäl om vi inte tog in henne. Vi satt o skrubba henne länge, hitta en bonde vi fick lite råmjölk av som vi lyckades få i henne med hjälp av en människo nappflaska. En hård början men hon repa sig otroligt nog.

Den 25 Juni 2013 Hon blev akut sjuk, vi viste inte vad det var, men vi fick penselin sprutor, extra vitaminer och flaskmata. Hon repa sig faktist med det här med.

Den 30 December 2013 Idag, börja det som en vanlig dag, vi släpple ut hästarna, mamma gick in till lösdriften och jag till hönsen, 2 av kalvarna och getterna. Jag hade precis släppt ut getterna och skulle gå till kalvarna när mamma kom och sa ''Nora... Vi behöver nog skjuta roxy''' Jag var påväg att storma dit men hon stoppa migoch sa ''du vill inte se''. Sant jag ville nog inte. Så hon gick in igen och jag fortsatte att släppa ut hönsen. När jag gick ut såg jag att hon öppnat stora dören in tilll lösdriften och ropa till mig att jag skulle komma o hjälpa till o bära in grindarna. Hon hade fastnat med foten inatt mellan dören och betong kanten, antagligen har de först upp henne där. Jag såg blod på kanten, det hade runnit...Vi trodde hon hade brötit benet. Men vi satt upp grinadrna så hon skulle få vara ifred och sedan strödde med tjockt lager färsk halm, gav färskt hö och en hink med vatter skulle vi kolla mer ikväll då hon var i chock.

Under dagen var jag ensam hemma, hela gården var tyst, det var som att de viste att något hade hänt. 

Ikväll åt hon lite havre, foten är uppsvullen, men hon satt tån i marken. Hon är fortfarande i chock. I morgon ska vi tvätta ur det och även linda benet.

Om vi har tur är det bara en extrem stukning,omdet är brutet blir det nog avlivning...

Om  hon kommer klara sig ur det här kommer hon få gå med shettisarna och getterna!

Jag börjar fundera på om det var meningen att hon skulle finnas här?  Om hon är en ängel som vi bara har fått låna och hållt kvar på alla sätt vi kan och om det här är sista chansen eller om hon har haft ängla vakt de gånger hon har skadas eller blivit sjuk. Hon är en ängla ko vad som än händer! 

Alla tankar går till min älskling som jag hoppas kommer klara sig,   

Bilden är ifrån sommaren efter att hon hade blivit sjuk.

Var ute och gick med Wiola och Gubben idag så här kommer lite om vilka de är.

Wiola:

Mini shettis, sto, född 1994, mörkbrun.

När jag fick henne så va hon så mager att man kunde spela på hennes revben.  Hon bodde här i närheten men när ägaren skulle flytta till ett annat land så lämna hon Wiola till de som flýtta in. De kom till oss med en konsum påse och ville köpa hö, så vi letade fram större kassar så de kunde få med sig tills de fick tag på en annan bonde. En vecka senare gick vi dit fråga om de hade fått tag på någon bonde med hö att sälja, men nepp. Vi sa då att vi kunde ta hand om henne tills de hitta en ny ägare. De vart så glada att någon erbjöds sig hjälpa dem för de hade fått brev om att de måste ta hand om hästen, men ingen hade gått fram och frågat om de vile ha hjälp. Vi fick henne då för de hade ju inte köpt någon häst, de bara hyrde ett hus. Så jag fick gå med henne hem, hon släppade fötterna efter sig och hennes ögon hade ingen livsglans alls. Hon fick gå med getterna då, vi visste att om han skulle gå med de stora hästarna skulle muffins smälla till henne. Lite senare fick vi låna hem Lilla gubben. 

Men idag är Wiola en pigg dam som jag har märkt har några rädda sidor. Hon blir gillar inte spön, blir även mycket stressad när hon inte riktigt förstår vad man menar. Men ändå super snäll!

Tränar löst med henne och är ute och går 

Vet någon något mer om henne på hennes gamla hem får ni gärna skriva, vet att hon har 4 avkommor.

Minimax lilla gubben

Mini shettis, hingst, född 1994, skimmel.

Lilla gubben gick på den ridskolan jag gick på när jag var mindre. Ridskola stor och liten som faktist är en av de bästa ridskolor jag vet. Kanske inte för dig som vill tävla men för dig som vill mysa med hästarna före och efter rida ut i skogen ofta men även på banan så du lär dig grunderna. Hästarna är underbara där, lillagubben kunde jag rida med på på lextionerna när jag var liten på vintern då stona inte brunsta.  Han är världensnällaste hingst!

Men när vi fick hem Wiola lånde vi hem lilla gubben med, eftersom hon behöde en kompis och han gick ensam på ridskolan då han var hingst. Och om hon fick föl skulle vi lämna till baka honom, men efter 2 år(eller 3) så har vi inte fått något föl. Han är dålig på det. Men han har inga tidigare föl så vi vet ju inte fall han kan, så att säga. 

Han är inkörd och inriden men jag kan stå över honom så han är ganska liten. Går även ut o går med honom.      

Kramar Nora