Idag när jag kom hem från skolan så åt jag lite snabbt och böt sedan om för att sticka ut i stallet och ta in muffins för att ta en tur med henne. Jag tränsade och sadlade henne och sedan drog ut.

När vi nästan hade kommit till slutet av kohagen(vägen brevid såklart) så kom hon på att hon inte ville lämna sinna vänner. Hon bråkade lite och ville inte gå frammåt, men efter ett tag så kom vi framåt igen. 

Efter ytliggare 15-20 meter kom hon fram till att hon inte ville gå frammåt igen. Hon började backa fast åt det håll vi skulle. Hahah vill inte gå framåt men backa går? Efter lite om och men så gick vi åt rätt håll igen med mulen frammåt.

Sen gick det bra ett tag till, tills vi skulle gå över ett dike. Där stod vi i 10 min kanske en kvart, hon gjorde små bakuter och stegringar och små slängde sig bakåt och jag sa åt henne att gå frammåt igen. Så den envisaste vinner och det var jag!  

När vi väl kom över diket så var vi i en skog där hon piggt gick. Tills vi väl kom fram till en gammal körväg där jag tog en gallop. Det märks att Muffins inte är van med gallop med ryttare på ryggen, lagomt vingligt va det, men hon fick upp några ordentliga språng. 

På hemvägen skötte hon sig gallant. 

Hon är super duktig och att inse att jag har ridit in henne är en stor lycka för mig.

Kram Nora!